Ja, deras röstresurser är det inget fel på. Jag fick en liknande reaktion från Tove när jag passade henne i fredags och hon skulle hälla upp ketchup. Både hon och jag och bordet hade ketchup på oss, men hon behövde absolut ingen hjälp! :-)
Det är ju egentligen väldigt positivt! I det här fallet rörde jag skeden ca 2 millimeter och sedan flyttade jag skålen ca 1 cm så den skulle komma närmre Lukas, varpå jag får ett nytt utbrott med skrik :-D Sedan, när vi hade ätit färdigt, ville Love bestämt springa hem utan strumpor och skor, men det var en väldigt kall dag i Malmö, så det tyckte jag var en dålig idé. Gråt & skrik. Men bortsett från det hade vi en trevlig promenad och fikastund :-D
Ja, visst är det så och de kan ju förvånansvärt mycket för att vara så små. Vi vuxna skakar ju av oss deras utbrott ganska snabbt, men man undrar ju hur syskon reagerar. Noa, Toves storebror, är väldigt hjälpsam och vill hjälpa henne med pyjamasbyxorna i fredags eftersom hon har en gipsad fot. Hon skrek Neeeeeeej på en otrolig volym och jag tyckte jättesynd om honom, men han är väl kanske van vid hennes utbrott. Bortsett från det så hade vi också en mycket fin och lugn kväll med glada barn och nöjd barnvakt :-)
"Nu är det min tur att skriva meny" sa Love häromdagen, till min glädje. Det blir ju enkla rätter och i synnerhet barnvänliga r...
Ja, deras röstresurser är det inget fel på. Jag fick en liknande reaktion från Tove när jag passade henne i fredags och hon skulle hälla upp ketchup. Både hon och jag och bordet hade ketchup på oss, men hon behövde absolut ingen hjälp! :-)
SvaraRaderaDet är ju egentligen väldigt positivt! I det här fallet rörde jag skeden ca 2 millimeter och sedan flyttade jag skålen ca 1 cm så den skulle komma närmre Lukas, varpå jag får ett nytt utbrott med skrik :-D Sedan, när vi hade ätit färdigt, ville Love bestämt springa hem utan strumpor och skor, men det var en väldigt kall dag i Malmö, så det tyckte jag var en dålig idé. Gråt & skrik. Men bortsett från det hade vi en trevlig promenad och fikastund :-D
SvaraRaderaJa, visst är det så och de kan ju förvånansvärt mycket för att vara så små. Vi vuxna skakar ju av oss deras utbrott ganska snabbt, men man undrar ju hur syskon reagerar. Noa, Toves storebror, är väldigt hjälpsam och vill hjälpa henne med pyjamasbyxorna i fredags eftersom hon har en gipsad fot. Hon skrek Neeeeeeej på en otrolig volym och jag tyckte jättesynd om honom, men han är väl kanske van vid hennes utbrott. Bortsett från det så hade vi också en mycket fin och lugn kväll med glada barn och nöjd barnvakt :-)
Radera